{"id":1867,"date":"2018-11-04T05:06:06","date_gmt":"2018-11-04T03:06:06","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/?p=1867"},"modified":"2018-11-01T20:18:43","modified_gmt":"2018-11-01T18:18:43","slug":"vittnesmal-nummer-264","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/2018\/11\/04\/vittnesmal-nummer-264\/","title":{"rendered":"Vittnesm\u00e5l nummer 264"},"content":{"rendered":"

Ett av tusen tillf\u00e4llen. En d\u00e5varande kollega kom in p\u00e5 det d\u00e5varande jobbet sommaren 2012 n\u00e4r han var ledig. Han kom fram till mig och bad p\u00e5 ett, i vanlig ordning, v\u00e4ldigt sexistiskt s\u00e4tt att f\u00e5 en korv med br\u00f6d. Jag ignorerar det hela f\u00f6rst eftersom att det blivit vardagsmat i jobbet. St\u00e4ller mig och fixar i ordning och s\u00e5 forts\u00e4tter han med att prata om mina tatueringar. S\u00e4ger att dom \u00e4r v\u00e4ldigt fina och sexiga och s\u00e4ger att jag borde f\u00f6lja med honom hem efter jobbet s\u00e5 att han kan titta lite n\u00e4rmare p\u00e5 dom. Jag s\u00e4ger \u00e5t honom att g\u00e5 d\u00e4rifr\u00e5n. Han kontrar med ”H\u00f6h\u00f6, vad\u00e5, jag skojade ju bara, t\u00e5l du inte ett sk\u00e4mt?” <\/span><\/p>\n

Jag s\u00e4ger ”ser det ut som att jag skrattar? Jo jag t\u00e5l sk\u00e4mt, men inte sexistiska kommentarer, och speciellt inte av en kollega p\u00e5 mitt jobb. Hej d\u00e5.” Folk runt om h\u00f6r vad som h\u00e4nder, ingen reaktion.<\/span><\/p>\n

Han g\u00e5r till slut. Helgen d\u00e4rp\u00e5 tr\u00e4ffar jag honom p\u00e5 krogen igen och han s\u00e4ger samma sak, jag s\u00e4ger \u00e5t honom p\u00e5 skarpen att det d\u00e4r \u00e4r fan inte ok. S\u00e4ger \u00e5t honom att han ska l\u00e4gga av och s\u00e4ger ”p\u00e5 riktigt, tror du att jag skulle vara det minsta intresserad av dig? Du skulle kunna vara min egen farsa! Och du beter dig som ett j\u00e4vla as, l\u00e4gg av.” <\/span><\/p>\n

Jag g\u00e5r d\u00e4rifr\u00e5n. <\/span><\/p>\n

Tr\u00e4ffar inte honom p\u00e5 ett tag utan ser honom bara snabbt i butiken ibland. Jag b\u00f6rjar f\u00e5 ont i magen av att g\u00e5 till jobbet och sen en m\u00e5nad senare s\u00e5 tr\u00e4ffar jag honom p\u00e5 krogen igen. Han s\u00e4ger samma sak, och jag blir riktigt j\u00e4vla f\u00f6rbannad denna g\u00e5ngen. Han tar d\u00e5 tag i mig och tar mig p\u00e5 br\u00f6sten och mellan benen och s\u00e4ger ”Du \u00e4r nog en riktig lilla My du, (namn).” Jag blir s\u00e5 arg att jag skakar, m\u00e5r illa och vill bara sparka honom mellan benen. Men g\u00e5r ist\u00e4llet till vakten och s\u00e4ger vad som h\u00e4nt, s\u00e4ger \u00e5t dom att skicka ut honom, annars s\u00e5 kommer jag att sl\u00e5 in ansiktet p\u00e5 honom. Dom sl\u00e4nger ut honom med en g\u00e5ng. <\/span><\/p>\n

Sen b\u00f6rjar jag f\u00e5 \u00e4nnu mer ont i magen av att g\u00e5 till jobbet, m\u00e5r illa och spyr flera g\u00e5nger n\u00e4r jag \u00e4r p\u00e5 jobb pga av stress. Gr\u00e5ter n\u00e4r jag kommer hem fr\u00e5n jobbet och gr\u00e5ter innan jag ska g\u00e5 p\u00e5 jobb. Biter ihop n\u00e4r jag \u00e4r d\u00e4r men blir helt skakig n\u00e4r han kommer dit.<\/span><\/p>\n

Tillslut f\u00e5r jag nog. En morgon n\u00e4r han kommer in p\u00e5 jobbet och dricker sitt kaffe n\u00e4r vi \u00e4r ensamma inne i butiken ifr\u00e5gas\u00e4tter jag honom om han vet varf\u00f6r jag inte \u00e4r s\u00e5 j\u00e4kla trevlig l\u00e4ngre mot honom, varf\u00f6r jag inte h\u00e4lsar och g\u00e5r n\u00e4r han kommer. Han skrattar och s\u00e4ger att jo, det var n\u00e5gon incident f\u00f6r ett tag sedan. Jag fr\u00e5gar VAD var det som h\u00e4nde? Och han ber\u00e4ttar. Jag fyller i luckorna. Och jag fr\u00e5gar om han tycker att det \u00e4r ett ok beteende. Han skrattar och s\u00e4ger ”jaja, f\u00f6rl\u00e5t d\u00e5”. Jag blir f\u00f6rbannad och fr\u00e5gar om han verkligen tror att ett f\u00f6rl\u00e5t hj\u00e4lper, tv\u00e5 m\u00e5nader senare, f\u00f6rst n\u00e4r jag tar upp det. Han s\u00e4ger ”jaha, men vad vill du att jag ska g\u00f6ra?” Jag tipsar om att han tex kan g\u00e5 till chefen, ber\u00e4tta vad han gjort och be om hj\u00e4lp f\u00f6r sina alkoholproblem. Han skrattar igen. Jag ber honom att g\u00e5 ifr\u00e5n mitt jobb. Han s\u00e4ger att det \u00e4r hans jobb ocks\u00e5 och att han har lika r\u00e4tt till att vara d\u00e4r som jag. Jag svarar att ”Nej, ditt j\u00e4vla jobb \u00e4r inte h\u00e4r inne. Och speciellt inte n\u00e4r du inte kan bete dig.” <\/span><\/p>\n

Och d\u00e4r sitter han, dricker kaffe och l\u00e5tsas som om ingenting h\u00e4nt. Varje j\u00e4vla dag.<\/span><\/p>\n

Jag forts\u00e4tter jobba och m\u00e5 skit. Fr\u00e5n november b\u00f6rjade jag f\u00e5 sv\u00e5rt att andras, kunde inte sova, m\u00e5dde illa och hade sv\u00e5rt att \u00e4ta. vaknade p\u00e5 n\u00e4tterna och bara gr\u00e4t. Varje dag k\u00e4ndes det som att jag skulle bryta ihop, ville flytta och fick panik av att l\u00e4mna l\u00e4genheten. <\/span><\/p>\n

I b\u00f6rjan av januari 2013 blev jag sjukskriven, tr\u00e4ffade tre olika l\u00e4kare och en psykolog. Dom lyssnade, tog mig p\u00e5 allvar och hj\u00e4lpte mig med samtal och medicin f\u00f6r att h\u00e5lla mig ovan ytan. Tv\u00e5 m\u00e5nader senare, den 7e mars – dagen innan internationella kvinnodagen sa jag upp mig, ber\u00e4ttade allt f\u00f6r min d\u00e5varande personalchef i ett mejl, fick svar. Men vet inte om det n\u00e5gonsin h\u00e4nde n\u00e5got mer med det. <\/span><\/p>\n

Det \u00e4r \u00f6ver fem \u00e5r sedan det h\u00e4nde. Men vem tror ni det \u00e4r som f\u00e5r en klump i magen varje g\u00e5ng jag \u00e5ker f\u00f6rbi macken jag jobbade p\u00e5? Eller n\u00e4r jag ser personalchefen eller chefen eller n\u00e5gon annan ur familjen eller n\u00e5gon d\u00e5varande kollega. Eller n\u00e4r jag pratar om tidigare jobb, skriver cv eller sen n\u00e5gon l\u00e5ng j\u00e4vel p\u00e5 stan som p\u00e5minner om honom. Som p\u00e5minner om hans v\u00e5ld p\u00e5 min kropp och p\u00e5 mitt psyke? Jag b\u00e4r med mig skammen som \u00e4r hans att b\u00e4ra.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ett av tusen tillf\u00e4llen. En d\u00e5varande kollega kom in p\u00e5 det d\u00e5varande jobbet sommaren 2012 n\u00e4r han var ledig. Han kom fram till mig och bad p\u00e5 ett, i vanlig ordning, v\u00e4ldigt sexistiskt s\u00e4tt att f\u00e5 en korv med br\u00f6d. Jag ignorerar det hela f\u00f6rst eftersom att det blivit vardagsmat i jobbet. St\u00e4ller mig och… <\/p>\n

Read more Vittnesm\u00e5l nummer 264<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"episode_type":"","audio_file":"","cover_image":"","cover_image_id":"","duration":"","filesize":"","date_recorded":"","explicit":"","block":"","filesize_raw":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1867"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1867"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1867\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1869,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1867\/revisions\/1869"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1867"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1867"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1867"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}