{"id":1403,"date":"2018-10-13T05:02:44","date_gmt":"2018-10-13T02:02:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/?p=1403"},"modified":"2018-10-05T22:21:45","modified_gmt":"2018-10-05T19:21:45","slug":"vittnesmal-nummer-488","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/2018\/10\/13\/vittnesmal-nummer-488\/","title":{"rendered":"Vittnesm\u00e5l nummer 488"},"content":{"rendered":"

En helt vanlig l\u00f6rdag sen eftermidag – Man k\u00e4nner hur den avslappnade st\u00e4mningen fr\u00e5n dagens lek shiftar \u00f6ver till stel tysthet och sp\u00e4nning. Pappa kommer nog snart hem fr\u00e5n fiskeresan. Kommer han hem ensam eller kommer hela skocken av br\u00e4nnvinsstinkande m\u00e4n att \u00f6verta huset? Det vet man aldrig.<\/span><\/p>\n

Ser hur ljuset i mammas \u00f6gon sl\u00e4cks, hon st\u00e4nger av allt f\u00f6r att klara av \u00e4nnu en dag av helvetet som var v\u00e5r vardag. Enda som var skillnaden fr\u00e5n helger och vardagar var att p\u00e5 veckorna var det n\u00e4tt och j\u00e4mnt ingen alkohol inblandat och inga fyllegubbar i huset men d\u00e5 hade vi pappa som s\u00e5g till att vi visste vad livet \u00e4r….<\/span><\/p>\n

Vi h\u00f6r tjut och hojt p\u00e5 g\u00e5rden jag g\u00e5r in i mitt och storebrors rum och storebror springer och kollar l\u00e4get med mamma och lillebror, sen springer han tillbaka till v\u00e5rt rum.<\/span><\/p>\n

Det v\u00e4ller in h\u00f6gljuda fisk- och br\u00e4nnvinsstinkande gubbar. H\u00f6r pappa som ger precis som alltid en h\u00f6gljud \u201dlekfull\u201d \u00f6rfil \u00e5t mamma, vissa g\u00e5nger v\u00e4ljer han bara demonstrera framf\u00f6r alla hur man \u201dk\u00e4nner p\u00e5 en kvinna\u201d, ser mamma som \u00e4r svart i blicken hon k\u00e4nner inte efter. V\u00e5gar inte s\u00e4ga n\u00e5t f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger har det lett till ett sjukhusbes\u00f6k och helgbes\u00f6k p\u00e5 skyddshemmet. Det \u00e4r inte v\u00e4rt det tycker hon. <\/span><\/p>\n

Kv\u00e4llen blir bara mera och mera h\u00f6gljudd, jag f\u00f6rs\u00f6ker smyga i skydd av storebror till toa f\u00f6r har varit pissn\u00f6dig redan s\u00e4kert i timmar. Jag v\u00e5ger inte g\u00e5 ensam f\u00f6r jag vet hur det blir. <\/span><\/p>\n

P\u00e5 v\u00e4g tillbaka till rummet uppt\u00e4cks v\u00e5rt smygande och en av m\u00e4nnen som jag k\u00e4nner fr\u00e5n f\u00f6rr, han suttit hos oss s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6rr. \u201dN\u00e4 men si p\u00e5 fan! H\u00e4r har vi ju den s\u00f6ta t\u00f6sen!! Kom hit s\u00e5 ska vi se p\u00e5 dej. Har ni sett vackrare!?\u201d Mamma vaknar kliver in och s\u00e4ger att \u201dL\u00e5t ungarna vara och roa er med annat, vuxna m\u00e4n.\u201d <\/span><\/p>\n

Pappa reser sig upp och det bulrar \u201dHar n\u00e5n fr\u00e5gat n\u00e5t av dig kvinna? N\u00e4r ska du satan l\u00e4ra dig att h\u00e5lla k\u00e4ften?\u201d Jag ser vart det \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. Vill inte att mamma ska f\u00e5 stryk igen s\u00e5 jag kliver fram och kvittrar n\u00e5got f\u00f6r att pappa ska sl\u00e4ppa fokuset fr\u00e5n mamma. <\/span><\/p>\n

\u00d6gonen lyser p\u00e5 dessa \u00e4ckliga ting. Jag reser fr\u00e5n famn till famn och alla ska ha mig \u201dhoppa i famn\u201d och k\u00e4nner hur den v\u00e4lbekanta mannen tar sin tid. Han ska pussa mig \u00f6ver hela ansiktet, sveper h\u00e5ret bort fr\u00e5n nacken och f\u00f6r handen fr\u00e5n huvudet l\u00e4ngs nacken och ryggen, sen hoppandet som med alla bara att jag h\u00f6r hans andetag, fl\u00e4mtandet och hur hans byxa k\u00e4nns konstig. Jag \u00e4r skr\u00e4ckslagen, jag vet att detta inte okej, inget av det men vet att det r\u00e4ddade skinnet f\u00f6r mamma… den kv\u00e4llen i vart fall. Som bravur har pappa mig att mannek\u00e4nga med att g\u00e5 fram och tillbaka p\u00e5 det l\u00e5nga matbordet. <\/span><\/p>\n

N\u00e4r jag v\u00e4l lyckas slinka ner och springa till v\u00e5rt rum h\u00f6r jag p\u00e5 v\u00e4gen mamma snyfta i soffan. V\u00e5r lilla mamma…<\/span><\/p>\n

Det h\u00e4r var vardagsmat. L\u00e5ngt i fr\u00e5n de v\u00e4rsta kv\u00e4llar men f\u00f6rsta g\u00e5ngen d\u00e5 jag blev ett objekt en stund som k\u00e4ndes som en evighet. Storebror kokade av ilska, han ville h\u00e4mnas. Den dagens skulle komma. Den kv\u00e4llen var jag bara 5, storebror 7 och lillebror 1.<\/span><\/p>\n

N\u00e4r jag v\u00e4xte upp minns jag hur jag t\u00e4nkte ofta p\u00e5 hur jag aldrig skulle l\u00e5ta mina barn uppleva samma saker vi i v\u00e5r familj f\u00e5tt uppleva. Fyllgubbar, v\u00e5ld, otrygghet, v\u00e5ldt\u00e4kter under eget tak…. inget av de skulle mina barn beh\u00f6va se. <\/span><\/p>\n

\u00c4nnu har man f\u00e5tt uppleva allt f\u00f6r m\u00e5nga h\u00e4ndelser d\u00e4r sexuella \u00f6vergrep har \u00e4gt rum. Inte bara av m\u00e4n utan \u00e4ven av tjejer. Och sen blivit horst\u00e4mplat. Under min tid med cancerbehandlingar tog jag tag i saken och jobbade mycket med allt det man f\u00e5tt uppleva, f\u00f6r att f\u00f6rl\u00e5ta (inte samma sak som att samtycka!) och l\u00e5tit mig helna. Men den processen kommer att r\u00e4cka l\u00e4nge. \u00c4rren kommer nog alltid att finnas d\u00e4r.<\/span><\/p>\n

Jag \u00e4r sjukt stolt \u00f6ver att jag inte fortsatte detta arv som tycks ha upprepat sig generation efter generation. Mina barn har hos mig f\u00e5tt ha hemmet som en fridstad utan r\u00e4dsla av n\u00e5got av detta. Min \u00e4ldsta dotter har grunder till sj\u00e4lvf\u00f6rsvar via Taekwondo och hoppas att det kommer att hj\u00e4lpa henne om s\u00e5nt tillf\u00e4lle kommer. Jag innerligen hoppas att de slipper…. att ingen skulle beh\u00f6va uppleva s\u00e5nt h\u00e4r, som \u00e4nd\u00e5 tycks vara vardag.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En helt vanlig l\u00f6rdag sen eftermidag – Man k\u00e4nner hur den avslappnade st\u00e4mningen fr\u00e5n dagens lek shiftar \u00f6ver till stel tysthet och sp\u00e4nning. Pappa kommer nog snart hem fr\u00e5n fiskeresan. Kommer han hem ensam eller kommer hela skocken av br\u00e4nnvinsstinkande m\u00e4n att \u00f6verta huset? Det vet man aldrig. Ser hur ljuset i mammas \u00f6gon sl\u00e4cks,… <\/p>\n

Read more Vittnesm\u00e5l nummer 488<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"episode_type":"","audio_file":"","cover_image":"","cover_image_id":"","duration":"","filesize":"","date_recorded":"","explicit":"","block":"","filesize_raw":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1403"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1403"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1403\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1404,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1403\/revisions\/1404"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1403"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1403"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1403"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}