{"id":1104,"date":"2018-09-28T05:09:38","date_gmt":"2018-09-28T02:09:38","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/?p=1104"},"modified":"2018-09-26T22:44:12","modified_gmt":"2018-09-26T19:44:12","slug":"vittnesmal-nummer-631","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/2018\/09\/28\/vittnesmal-nummer-631\/","title":{"rendered":"Vittnesm\u00e5l nummer 631"},"content":{"rendered":"<p class=\"p1\"><span class=\"s1\">Det h\u00e4r \u00e4r en lite annorlunda historia om hur samtycke f\u00f6rvandlas till trakasseri. <\/span><\/p>\n<p class=\"p1\"><span class=\"s1\">En kollega och jag p\u00e5b\u00f6rjade ett fysiskt f\u00f6rh\u00e5llande efter att ha jobbat ihop i ett \u00e5r. Detta fortgick i cirka ett \u00e5r innan det tog slut p\u00e5 grund av att han hittade en flickv\u00e4n. Jag ins\u00e5g pl\u00f6tsligt att jag varit mera emotionellt engagerad \u00e4n han. Enligt honom \u201cvar det bara sex\u201d. Det gjorde ont en tid, men jag lyckades komma \u00f6ver saken och forts\u00e4tta jobba p\u00e5 samma arbetsplats.<\/span><\/p>\n<p class=\"p1\"><span class=\"s1\">Efter ungef\u00e4r ett halvt \u00e5r b\u00f6rjade jag f\u00e5 meddelanden p\u00e5 messenger som var extremt rakt p\u00e5 sak. Det var \u201char du lust att knulla idag?\u201d eller bilder p\u00e5 hans k\u00f6nsorgan i full beredskap. N\u00e5gra g\u00e5nger f\u00f6rs\u00f6kte jag ignorera meddelandena, men han fortsatte att kontakta mig. D\u00e5 jag skrev tillbaka att jag inte vill b\u00f6rja med det h\u00e4r spelet igen, eggade det bara upp honom och han skickade flera meddelanden och flera bilder.<\/span><\/p>\n<p class=\"p1\"><span class=\"s1\">Det var ett tufft \u00e5r f\u00f6r mig att jobba p\u00e5 samma st\u00e4lle som han. Under det \u00e5ret m\u00e5dde jag fruktansv\u00e4rt d\u00e5ligt, gick ner massvis i vikt och fick diagnosen depression av arbetsplatsl\u00e4karen. Detta \u00e4r tre \u00e5r sedan och jag k\u00e4mpar fortfarande med mig sj\u00e4lv, mina k\u00e4nslor och mina tankar.<\/span><\/p>\n<p class=\"p1\"><span class=\"s1\">I n\u00e4stan tv\u00e5 \u00e5r till k\u00e4mpade jag med denna person &#8211; ett \u00e5r till p\u00e5 samma arbetsplats och sedan l\u00e4mnade jag, inte han, det gemensamma jobbet, men meddelandena och bilderna fortsatte trots att vi inte mera jobbade ihop. Hela tiden bodde han ihop med sin flickv\u00e4n. <\/span><\/p>\n<p class=\"p1\"><span class=\"s1\">Ibland var jag emotionellt s\u00e5 nere att jag, p\u00e5 n\u00e5got vridet s\u00e4tt, tyckte att det var trevligt att f\u00e5 uppm\u00e4rksamhet, om sedan bara p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet. Ibland undrade jag ifall jag inte varit tillr\u00e4ckligt tydlig i mitt motst\u00e5nd &#8211; kanske jag inte sade till tillr\u00e4ckligt h\u00e5rt? Kanske var det \u00e4nd\u00e5 mitt eget fel d\u00e5 jag inte var tillr\u00e4ckligt tydlig?<\/span><\/p>\n<p class=\"p1\"><span class=\"s1\">\u00c4ntligen, f\u00f6r ett och ett halvt \u00e5r tillbaka, tog jag till h\u00e5rdhandskarna och skickade ett l\u00e5ngt och utf\u00f6rligt meddelande \u00e5t honom d\u00e4r jag ber\u00e4ttade hur de senaste \u00e5ren k\u00e4nts f\u00f6r mig och varf\u00f6r jag vill att han aldrig mer kontaktar mig. Som svar fick jag: \u201cVarf\u00f6r du pratar om dig sj\u00e4lv som offer f\u00f6rst\u00e5r jag inte. Du har inte gjort n\u00e5got mot din vilja. Din sista kommentar l\u00e4mnar jag f\u00f6r \u00f6vrigt okommenterad. Den f\u00f6rtj\u00e4nar inget svar.\u201d Det han ans\u00e5g att inte var v\u00e4rt att kommentera var det sista jag skrivit i mitt meddelande till honom: \u201cJag hoppas att du aldrig behandlar n\u00e5gon annan p\u00e5 samma s\u00e4tt.\u201d<\/span><\/p>\n<p class=\"p1\"><span class=\"s1\">Det \u00e4r sant att det sexuella umg\u00e4nget vi hade under dessa \u00e5r aldrig h\u00e4nde mot min egen vilja, jag har allts\u00e5 inte blivit v\u00e5ldtagen. Men var g\u00e5r gr\u00e4nsen till trakasseri?<\/span><\/p>\n<p class=\"p1\"><span class=\"s1\">Det h\u00e4r \u00e4r en upplevelse som i stort sett format mig till den m\u00e4nniska jag \u00e4r idag. Men en sak som fortfarande st\u00f6r mig \u00e4r att de m\u00e4nniskor jag anf\u00f6rtrodde mig \u00e5t p\u00e5 arbetsplatsen inte gjorde n\u00e5got f\u00f6r att hj\u00e4lpa min situation. Alla tyckte att det var \u201cj\u00e4ttehemskt\u201d och \u201chur kan n\u00e5gon bete sig s\u00e5h\u00e4r?\u201d, men ingen gick till min f\u00f6rman och ber\u00e4ttade att detta f\u00f6rekommer. Detta f\u00f6rbryllar mig fortfarande. Vi jobbade dessutom p\u00e5 ett st\u00e4lle d\u00e4r trygghet borde vara a och o. Vi jobbade i en skola och det h\u00e4r var n\u00e5got som h\u00e4nde i v\u00e5rt l\u00e4rarrum.<\/span><\/p>\n<p class=\"p1\"><span class=\"s1\">Jag f\u00f6rs\u00f6kte sj\u00e4lv tala med min f\u00f6rman om saken. Hon hade m\u00e4rkt att jag inte m\u00e5r alltf\u00f6r bra, men visste inte varf\u00f6r. Jag f\u00f6rm\u00e5dde mig inte ber\u00e4tta allt \u00e5t henne. Inga detaljer. Jag ber\u00e4ttade att jag och en kollega (som jag namngav \u00e5t henne) hade haft ihop det utanf\u00f6r arbetsplatsen och att det f\u00f6r tillf\u00e4llet var han som betedde sig oprofessionellt mot mig. Mera fick jag inte ur mig. Jag var r\u00e4dd. Visste inte riktigt varf\u00f6r. F\u00f6rst nu, idag, inser jag att det jag sa d\u00e5 borde ha r\u00e4ckt f\u00f6r att n\u00e5got skulle ha gjorts \u00e5t saken. Men ingenting h\u00e4nde.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det h\u00e4r \u00e4r en lite annorlunda historia om hur samtycke f\u00f6rvandlas till trakasseri. En kollega och jag p\u00e5b\u00f6rjade ett fysiskt f\u00f6rh\u00e5llande efter att ha jobbat ihop i ett \u00e5r. Detta fortgick i cirka ett \u00e5r innan det tog slut p\u00e5 grund av att han hittade en flickv\u00e4n. Jag ins\u00e5g pl\u00f6tsligt att jag varit mera emotionellt&hellip; <\/p>\n<p class=\"toivo-read-more\"><a href=\"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/2018\/09\/28\/vittnesmal-nummer-631\/\" class=\"more-link\">Read more <span class=\"screen-reader-text\">Vittnesm\u00e5l nummer 631<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"episode_type":"","audio_file":"","cover_image":"","cover_image_id":"","duration":"","filesize":"","date_recorded":"","explicit":"","block":"","filesize_raw":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1104"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1104"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1104\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1106,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1104\/revisions\/1106"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1104"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1104"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astra.formas.fi\/dammenbrister\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1104"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}